Föreningens historia – tillbakablickar

Initiativet togs 1947

Kungl. Jämtlands fältjägarregementes kamratförening (i Östersund) hade många medlemmar boende i Stockholmstrakten. Några av dessa tog initiativ till en sammankomst och denna kom till stånd den 11 november 1947. I kallelsen, skriven av Victor Schedin, kan man läsa att denna ”vänder sig till medlemmar av Moderföreningen bosatta i Stockholm med omnejd samt övriga här bosatta fältjägare av alla kategorier”.

Mötet ägde rum i Stockholms Underofficerssällskaps lokaler, Blasieholmstorg 11 A, 2 tr. ”Denna avdelning avses existera utan egna avgifter och främst vara en träffpunkt då och då för de många fältjägare i Stockholm med omnejd, som icke ha tillfälle att bevista Fältjägarföreningens sammankomster i Östersund.”.

Victor Schedin, som var styrelseledamot i kamratföreningen i Östersund, orienterade om ändamålet med dagens sammankomst och framhöll att Kungl. Jämtlands fältjägarregementes kamratförening var en av de största i landet samt att den sedan tillkomsten bedrivit en synnerligen livaktig, försvaret gagnande och mycket uppskattad verksamhet. Föreningens sammankomster i Östersund hade utvecklat sig till allmänt uppskattade folkfester. Kamratföreningen hade medverkat vid Daggtorpets tillkomst, en åtminstone för Norrland unik anläggning och den hade vidare bidragit till lösandet av regementets museifråga. Några medlemmar hade länge närt tanken att få till stånd en lokalavdelning i Stockholm såsom träffpunkt för medlemmar – fältjägare i förskingringen. Schedin avslutade sitt anförande med orden: ”Jag ber att få yrka att en lokalavdelning i Stockholm av vår kamratförening bildas.”

Till sidans topp

Föreningen bildas

De närvarande beslöt på grund härav enhälligt att bilda Kungl. Jämtlands fältjägarregementes kamratförenings lokalavdelning i Stockholm med samma ändamål och stadgar som huvudföreningen i Östersund. Till ordförande valdes Ivar Göthberg och övriga ledamöter blev J.G. Aråmark, Åke Danielsson, K.O. Hallman, Ruben Hermansson, Victor Schedin samt Harry Wannefors. Det förutsattes att man skulle årligen ha ett vår- och ett höstsammanträde. Vid samkvämet, efter sammanträdets avslutande, beslöts, på initiativ av den äldste närvarande fältjägaren Theodor Häggroth, att titlar icke skulle användas mellan medlemmarna i stockholmsavdelningen.

Den nystartade föreningens styrelse lät inte gräset gro under fötterna; redan den 16 december ägde det första egentliga styrelsesammanträdet rum. Det diskuterades olika aktiviteter och ett allmänt medlemsmöte med supé fastställdes till den 27 februari, deltagande i kamratföreningarnas vårparad till Skansen samt i oktober en skytteträff vid Råcksta. Vid februari-mötet behagade föreningen godkänna styrelsens förslag till årsavgift – minst 2 kronor (varav 1 krona ”inlevereras till huvudföreningen, vilket medför medlemskap i denna”).

Till sidans topp

Föreningsfanan

Redan vid det konstituerande sammanträdet i november berörde Ivar Göthberg ”det angelägna uti att avdelningen så småningom får sitt samlingstecken i form av en fana.” Göthberg fick styrelsens uppdrag att införskaffa en skiss och ett kostnadsförslag från Licium, där han sammanträffade med den mycket kända textilkonstnärinnan Sofia Widén. Hennes far hade varit landshövding i Jämtlands län åren 1906-1923. Sofia Widén var starkt fästad vid Jämtland och kom att vid fanans utformning uttrycka detta, samtidigt som slutresultatet visar hennes stora konstnärliga skicklighet. Fanan kom att invigas av kommendanten i Stockholm, general Stenbeck, vid en ceremoni på Kungl. Slottets Yttre borggård i närvaro av hertigen av Jämtland, prins Carl Gustaf (då drygt 3½ år) samt prinsessorna Sibylla, Margaretha och Christina. Föreningens ordförande Ivar Göthberg lösgjorde sig ur gruppen av församlade fältjägare och stack under borggårdens tystnad kamratföreningens nål i hertigen av Jämtlands rock.

Vid varje sammanträde höst och vår är fanan med. När ordföranden öppnar sammanträdet tages fana till parad, varefter ordföranden läser hela eller valda delar av Jämtlands jakt. Vid dessa tillfällen har ordföranden ofta anledning att lysa frid över minnet efter avlidna fältjägare. Härvid sänkes fanan enligt för ”stor salut” gällande regler. Vid många tillfällen under de gångna åren har föreningen vid jordfästning av kamrater boende i Stockholm med omnejd deltagit med fana och fanvakt. De kamrater som alltid helt frivilligt fullgjort dessa uppdrag har under årens lopp fått många bevis på den stora uppskattning som denna enkla, stilla ceremoni med fanan inneburit för de sörjande.

Till sidans topp

Föreningen ’frigör’ sig från moderföreningen

Lokalavdelningens relation till moderföreningen har alltid varit den bästa, men de formella formerna med ändamål och stadgar visade sig vara mindre ändamålsenliga, varför föreningen vid sitt årsmöte 1951 beslöt antaga nya stadgar för ”Föreningen Fältjägare i Stockholm, Stockholmsavdelning av Kungl. Jämtlands fältjägarregementes kamratförening.”

Till sidans topp

Fana överlämnas till moderföreningen

För att manifestera sambandet mellan Jämtland, regementet och vår egen förening började styrelsen tidigt att undersöka möjligheterna att till moderföreningen som gåva få överlämna en fana av samma utseende som den som invigts i december 1949. Genom betydande insatser, både ekonomiskt och på annat sätt, av styrelseledamoten Ruben Hermansson blev det möjligt att redan 1952 på Regementets Dag i Hammerdal – sedan moderföreningen i skrivelse förklarat sig villig att mottaga en fana som gåva – överlämna densamma. Regementschefen Nils Bouveng tackade för gåvan i en skrivelse till ordföranden, där överste Bouveng framhöll sin och kamratföreningens stora tacksamhet för den storartade gåvan.

Till sidans topp

Regementet 350 år

År 1996 var det 350 år sedan regementet sattes upp. Jubileet blev föremål för festligheter i många former, ett krönikespel på Frösön, en parad genom Östersund av trupp i olika epokers utrustning, ceremoni på kaserngården med avlämning till H.M. Konungen, stridsuppvisning i miniatyr på kaserngården, jubileumsmiddag inom Arméns Tekniska skolans lokaler (ett stort garage!) för c:a 1000 anställda och f.d. anställda och med H.M. Konungen och Landshövdingen såsom hedersgäster, bokutgivning, utställningar och en hisnande flyguppvisning. Föreningen deltog med föreningsfanan förd av Sixten Nilsson och en stor delegation medlemmar.

Till sidans topp

H.M. Konung Carl XVI Gustaf hedersmedlem i föreningen

Sedan styrelsen agerat i frågan accepterade Konungen att bli kallad som hedersmedlem av föreningen. Samma år som föreningen fyllde 50 år och i närvaro av ett stort antal medlemmar hyllades Konungen den 30 april 1997 av föreningen vid en ceremoni i Gustav III:s Antikmuseum på Kungl. Slottet. Ordförande Carl Björeman höll tal, välkomnade Konungen såsom hedersmedlem av föreningen samt överlämnade en Fältjägarstatyett. Xet Ericsson blåste Fältjägarnas igenkänningssignal.

Till sidans topp

Ny fana anskaffas

I samband med att styrelsen lät föreningsfanan, gjord i siden, undergå en smärre reparation blev vi av Armémuseum informerade om fanans mycket stora ekonomiska värde och styrelsen anmodades att nyttja den med största varsamhet och använda den enbart inomhus. Denna information ledde till att styrelsen beslöt beställa en ny fana i bomull med den gamla fanan som förebild. Den nya fanan användes första gången i samband med de ceremonier i Östersund som innefattade en nedläggning av Jämtlands fältjägarregemente 2005. Den nya fanan har sedan dess traditionsenligt använts vid föreningens årsmöten samt då föreningen vid jordfästningar hedrat avlidna medlemmar med fanvakt.

Till sidans topp

Föreningens vardag under årens lopp

Styrelsen har vidmakthållit ambitionen att varje år samlas till ett antal luncher, datum alltid den 5 i månaden på Militärsällskapet. Lokalerna för Militärsällskapet har varit Kommendörsgatan, senare i Långa Raden på Skeppsholmen och nu senast Valhallavägen 104 på Östermalm. Det har intagits goda luncher, det har sjungits och det har bjudits på kortare föredrag av både inbjudna gäster och medlemmar. Därutöver har det vid höstmöte och vårmöte (årssammanträdet) intagits middag på Karlberg, Militärhögskolan (f.d. A 1, Valhallavägen) och den grandiosa officersmässen på K 1.

På H.M. Konungens födelsedag den 30 april har föreningen reserverad plats på Yttre borggården på Kungl. Slottet i samband med högvaktsavlösningen, som denna dag alltid har en särskild glans, dels genom Konungens närvaro, dels genom det stora musikaliska inslaget av de tre musikkårerna Arméns Musikkår, Livgardets Dragontrumpetarkår (till häst) samt Arméns Trumkår. Jämtlands fältjägarregemente svarade för Högvakten för första gången år 1976. Så länge vårt regemente fanns kvar var det sedan tradition att regementet svarade för Högvakten 29-30 april, vilket var ytterligare en anledning till vår närvaro. Sedan kungafamiljen flyttat till Drottningholms slott bestred regementet även högvakt där. Under årens lopp har även hemvärn ur Jämtlands försvarsområde /numera Fältjägargruppen svarat för högvakten vid några tillfällen. Från och med 2008 har på Konungens födelsedag föreningsfanan förts framför de församlade föreningsmedlemmarna på yttre Borggården i samband med högvaktsavlösningen.

På senvåren har det också på programmet stått olika militär- och kulturhistoriska utflykter, oftast som heldagsevenemang, som varmt uppskattats av medlemmar med anhöriga. Bland de senare årens utflykter kan nämnas en studieresa via I 13 i Falun – gamla fästningar i Härjedalen – Trondheim – Östersund, Malmköping (Södermanlands regementes förläggningsort), Skokloster, Nyköpingshus och Stendörrens naturskyddsområde, Siaröfortet i Furusundsleden och de under 2. världskriget internerade polska ubåtarna i Mariefred. 2007 års utflykt blir ett studiebesök på Livgardet i Kungsängen, där numera Försvarsmaktens utlandsstyrka utbildas.

Men även fjällvistelse ingår i programmet, då under många år vice ordföranden Lennart Levin arrangerat vistelse i Ånn med benäget stöd av regementet och senare Fältjägargruppen. Under vistelsen har ingått utfärder i närliggande fjällterräng.

Till sidans topp

Föreningens ordförande under åren 1947-2008

  • Ivar Göthberg 1947-1967
  • Sten Langéen 1967-1978
  • Carl Eric Almgren 1978-1988
  • Nils Östlund 1988-1991
  • Ragnar Persson 1991-1993
  • Kjell Jönsson 1993-1996
  • Carl Björeman 1996-2001
  • Thor-Lennart Loo 2001-

Källor

Lennart Levin, skriften ’Fältjägare i Stockholm under 50 år’
Claes Andersson, ’Jämtlands fältjägarregementes historia’ del I
Jan Henrik Bergqvist, FFjS

Till sidans topp

Admin | webbproduktion av webify